Fint och viktigt!

Här en liten krönika som enligt mig är väldigt läsvärt och viktig!
http://www.tranastidning.se/article/patricia-franzen-varfor-maste-barn-ta-plats/

Learning by doing - seriestripp

Ja, hur kan vi få eleverna att bli nyfikna att ta till sig kunskap? Hur kan vi motivera de till att vilja lära sig saker? 

Jag utgår ifrån John Deweys (1859-1952) teori ”learning by doing” – där det teoretiska närmar sig det praktiska. Han menade att man först kan komma till verklig insikt genom handling. Genom att praktiska inslag kombineras med teoretiska kan man dessutom nå ut till fler elever med sina olika förutsättningar för lärande.(Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014, s. 239, 288) För några elever kan det vara svårt att lära sig enbart genom att lyssna, utan behöver se och läsa det som presenterats för dem, åter andra på ett helt annat sätt – vilket visar vikten ut av olika inlärningsstilar (Hwang & Nilsson, 2011, s. 261). Även kreativitet kan bidra till att stimulera, skapa förutsättningar för funderingar och eftertanke, för att uppnå aha-upplevelser (Hwang & Nilsson, 2011, s. 273).

Det finns även forskning på att det existerar ett samband mellan kunskapsöverföring och aktiv lärande, kanske eftersom problemlösning blir mer konkret. Det kan även kombineras med att man först studerar något teoretiskt, för att sedan undersöka det i ”verkligheten” (Phillips & Soltis, 2014, s. 130). I Michael Coles studier har det även visat sig att eleverna kan utnyttja resurser i omgivningen för att lösa problem eller utföra uppdrag, vilket jag tolkar som att även exempelvis skolgården eller en skog i närheten kan vara en sådan resurs. Det är så kallad situerad lärande, där lärande sker i naturliga situationer som aktiverar och engagerar (Phillips & Soltis, 2014, s. 98).När elever får möjlighet att undersöka och vara aktiva forskare tillsammans, samtidigt som de får möjlighet och tid att undersöka och diskutera, så kan det optimera lärande(Phillips & Soltis, 2014, s. 83)

Jag tror som läraren i seriestrippen att man kan använda sig utav praktiskt lärande, ute på plats och i verkligheten. Att det kan bidra till större nyfikenhet, aktivt lärande och samarbete mellan eleverna. Det kan kanske även bidra till en ökat förståelse och möjlighet att på flera olika sätt använda sig av kreativa inslag i undervisningen! Ett exempel på detta kan vara utomhuspedagogik.

Gott nytt ÅR till er alla!

Referenser:

Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Nu är det jul igen

Dan före dan före dopparedagen sitter jag här och skriver ett blogginlägg. För många barn är julen bland det roligaste som sker under hela året, vi pysslar i skolan och går luciatåg. För många barn är varje dag, varje pyssel, varje julsång ett steg närmare den bästa dagen på året – men för andra är det ett steg närmare den värsta dagen på året. 

För alla barn har det inte bra ställt hemma – deras föräldrar tjänar kanske inte så mycket så de har råd att fira jul, en av eller båda av föräldrarna kan ha något form av missbruk kanske. För de är varje pyssel och julsång en påminnelse om ett trauma som skett eller kontinuerligt sker varje år. Det här gäller inte bara julen utom det handlar ju om diverse högtider så som alla hjärtans dag, påsk och halloween till exempel. Vi målar upp det som att högtiderna är perfekta, underbara men för många barn är det tvärtom och ändå måste de pyssla med de andra barnen för att det förväntas så av dem.

För de barnen är den här tiden i skolan väldigt jobbig, speciellt eftersom de får bevittna hur andra barn har det bra eller hur det vet att deras julaftons morgon kommer vara fridfull medan för de barnen som har det svårt kommer den morgonen kanske vara fylld av gnolande magont från ångest eller oro. Det väcker då en frågeställning i mig – hur ska man som lärare kunna se dessa elever? Ler de mindre, blir de mer tysta eller agerar de aggressivt och bråkigt när de annars är så lugna?

Om man som lärare då vet eller upptäcker ett eller flera sådana barn finns i klassen vad har vi då för ansvar för dessa barn? Vad kan vi gör för dem?

//Fanny

Baka baka en liten kaka

Hej kära läsare

Grupp 13 planerar en lektion för årskurs 5 inom ämnet matematik.  Ett av de strävande målen enligt läroplanen är att eleverna ska kunna jämföra, uppskatta och mäta bl.a. volym och massa . De digitala verktygen som eleverna kommer att använda sig av är informationssökning via nätet, iPads för att spela in hur de har gått tillväga för att baka kaka och därefter så sker redigeringen via Windows Movie Maker.

Syftet med denna uppgift är att ha en varierande lektion där eleverna får större inblick att vi använder oss av matematik dagligen som t.ex. måttsatser och massa. Lärandet kommer ske på olika sätt som t.ex. att söka information, följa instruktioner men även förklara med hjälp av de matematiska begreppen och egna ord när det är dags för inspelning.

Lektion 1
Introducera det nya temat, återkoppling och förkunskaper . Vad kan eleverna sedan tidigare och hur mycket kommer de ihåg. Vi tar en genomgång för att fräscha upp minnet sedan delas klassen i grupper för att påbörja informationssökning efter recept.

Lektion 2
Lektionen börjar med att ha en genom gång hur man redigerar med hjälp av Windows Movie Maker. Därpå får grupperna sätta igång med att skapa fram receptfilm och baka , då har vi konceptet learning by doing .

Lektion 3
Nu var det dags för varje grupp att redovisa sin film för sina klasskamrater, som efterföljs av en diskussion och avslutas med att varje elev får fylla i en utvärderings enkät . 

Det var grupp 13´s planering hur man tillämpar matematik i verklighet .

Nu när du sett och läst vår planering, hur skulle du som lärare kunna tillämpa matematik för att väcka intresset för dina elever för att inse att vi använder oss av det dagligen? 

Kritiskt tänkande och problematisering, viktigt enligt mig!

(Börja eller avsluta gärna med att läsa denna debattartikel: Dagens nyheter och fundera över vad du tycker och tänker! jag kommer provocera lite i detta inlägg, men det för att få igång en debatt. och som ett utlopp för alla mina ihopsamlade tankar under veckan.)
 

Jag har funderat mycket över digitala verktyg och datoranvändning i skolan den här veckan. Det började med att jag blev fundersam efter måndagens föreläsning - att det inte alls ställdes några kritiska frågor om vad det gör med barn att sitta framför en skärm hela dagarna, vad som händer med det sociala och mellanmänskliga livet, hälsoaspekter och vad händer med barnens integritet om de är med på bloggar, facebook eller google? Vad gör man med föräldrar som inte vill att deras barn ska finnas på internet, ägas av google? (Jag vill egentligen inte heller vara med på/i google och tycker det är problematiskt att vi studenter ”måste” det, så då skulle jag verkligen inte vilja att mina (inte existerande) barn tvingas till det - de som inte får ta ett aktivt ställningstagande). Och borde barnen inte någon gång om dagen vara fria från ”skärmen”? Och kan skolan kräva av eleverna att äga smartphones, när föräldrarna är emot detta (speciellt i så unga åldrar)?

Sedan läste jag på lite om de olika digitala verktyg och kan förstå poängen. Jag gjorde verkligen det! Det kan vara ett bra kompletterande hjälpmedel, absolut! Och jag tycker också att barn ska lära sig att använda datorer och få tillgång till det breda utbudet som finns. Men jag är ändå fortsatt försiktig och lite kritisk inställd och vill gärna se mer forskning på verkliga positiva/negativa effekter på lärande. Och jag står fast vid att allt måste problematiseras, för det finns ALDRIG bara en sida av ett mynt.

Det existerar faktiskt problem med internet. För några år sedan gick man ut med att TVÅ googlesökningar kräver ungefär lika mycket energi som att koka en kopp te. Och att IT-sektorn, inklusive allt, är ungefär en lika stor miljöbelastning som världens alla flygresor (Sverigesradio, Artikel 1). Samtidigt som nyare forskning från KTH visar att datoranvändning i Sverige enbart ligger på 1,2 % av de totala utsläppen och att den även kan bidra till att skära ner på andra utsläpp (om vi jobbar hemma, osv)  (KTH). Så saker har kanske förändrats. (Som jag har förstått det är det extremt svårt att veta hur mycket ITsektorn drar egentligen för det var extremt svårt att hitta fakta om det).

Men vi har även sett problem med föräldrar som försvinner i sina telefoner vilket kan påverka barnen negativt (Sverigesradio Artikel 2, Svenska Dagbladet) och att unga drabbas av falsk närsynthet  av sina smartphones, dock inte av läsplattor (Sverigesradio Artikel 3), men att läsplattor i sin tur kan ge paddnacke (Sverigesradio Artikel 4). Och vi måste även fundera över vad vi vill ha för socialt samvaro i framtiden. Närhet och kramar är viktiga, tex har forskning visat att barn som inte kramats av sina föräldrar under sin uppväxt kan påverka deras vuxna emotionella liv negativt (Sverigesradio Artikel 5). Ett till problem är att vi rör oss allt mindre, fast våra kroppar fortfarande är byggda för att röra sig lika mycket som för längesen (Närhälsan). Dessutom har undersökningar visat att social media kan vara mer beroendeframkallande än tobak och alkohol och orsaker stress och sömnlöshet (Dagens Nyheter). Och om du söker på offline retreat eller digital detox får du massa träffar - säger det inte ganska mycket? Så det finns problem som vi måste fundera över, även om miljöpåverkan inte är så stor längre och även om datorer och internet har extremt många fördelar. 

MEN jag hittade även det här: – Vi ser att användningen av mobiler, datorer och läsplattor ändrar på hjärnans funktioner. Om barnen använder tekniken i en lärande miljö så är det bra för hjärnan, det utvecklar den, säger han. och att det bara är den ständiga uppkopplingen och multitasking som kan vara farligt (SVT).

Så visst är den moderna tekniken bra på massa saker, men det finns frågetecken som enligt mig också är viktiga att lyftas fram i exempelvis en lärarutbildning! Jag vill inte vara en bakåtsträvare, men jag tycker det är viktigt att vårt kritiska tänkesätt stöds och utvecklas. Och jag skulle tycka det vore jätteintressant att få diskutera integritetsfrågan i samband med internet och skola. Och vad som händer med vårat sociala liv och vår hälsa om allt blir så digitalt som vi idag lär oss? Som Skolverket skriver: IT i skolan behöver en kritisk analys och att olika undersökningar har gett dubbeltydiga resultat (Skolverket).

 

KRAM! ;)

/Nina

(Voilà då var mitt debattinlägg klart ;) Åh nej, nu blev det alldeles för långt igen!)

Vill alla föräldrar att deras barn exponeras på internet?

Jag tror inte det! Mina barn får inte våra nära och kära lägga ut på Facebook och definitivt inte i skolan på öppna bloggar. En blogg som är öppen för allmänheten har du inte koll på vem som läser. En sluten grupp där man vet vem som läser och kollar är bättre om jag måste välja. Frågan är bara hur länge kan jag som förälder styra detta.

Datorerna är här för att stanna tekniken följer oss människor, men är det bara bra? Har vi tillräcklig koll på hur det påverkar barnen som vi har som elever men även jag som mamma känner att jag tappar kontrollen över vad mina barn gör på internet.

Tekniken i skolan är en ekonomisk fråga också, vår kommun har inte datorer och paddor till alla elever i skolan. Här läggs pengarna just nu på äldreomsorg och gigantiska sandlådor (industriplan som kostat massa skattepengar, som ingen bygger på), skolan sparas det på för att få budgeten att gå ihop. Frågade min dotter om de har datakunskap i skolan, hennes min sa mer än tusen ord. ”Vi tränade i ettan en gång på att skriva med båda händerna på tangentbordet och det är så länge sen att jag glömt hur man gör” Ligger det på oss som föräldrar att lära barnen det?

Men det blir även en klassfråga när barnen ska ha Iphone och andra dyra telefoner med sig hemifrån. Med risk för att låta gammalmodig så tycker inte jag att barn i årskurs fyra behöver ha en smartphone med sig i skolan. Vad ska de ha den till?

Observation

Observation

Under den gångna veckan som varit har vår grupp diskuterat en del om observationerna som vi har gjort ute på olika skolgårdar.

Det visade sig att leken skiljde sig ganska mycket om det var på lågstadiet eller mellanstadiet. På lågstadiet lekte barnen mer med både pojk- och flicka medan de lite äldre som gick på mellanstadiet lekte mer med samkönade. Undra vad det kan bero på egentligen? Är det så att barnen har fått fler fördomar? Kanske bara för att man leker med de motsatta könet måste man vara ”kär” och bli retad för de eller beror de på andra saker, intresse?

Det var många av oss som trodde att barnen skulle vara mer intresserade av sina mobiltelefoner istället för att leka men så var inte fallet snarare tvärtom, de har knappt synts till. Kanske beror de på att skolorna hade mobil förbud. Om så är fallet tycker jag det är nyttigt barn behöver leka de lär sig av leken att exempelvis kompromissa med varandra.

All denna teknik vi har idag kan bli för mycket både barn och vuxna sitter som klistrade framför skärmar hela dagarna vilket jag inte tror är bra. Är man ute på en restaurang är det inte helt ovanligt att se ett par sitta uppe med sina mobiler istället för att prata med varandra. Vad händer med den vanliga konversationen mellan individer?

Vi har under veckan även kollat på olika digitala verktyg som kan vara till stöd i undervisningen. Här hittade vi en hel del bra grejer tyckte vi. Både praktiska hjälpmedel i form av film samt ”lärspel” dessa verktyg tror jag kan vara bra för att lätta på undervisningen.

Mvh Emma

Något positiv i nyhetsvärlden.

(Ett till parentesinlägg från mig.) Det är ju så sällan en får läsa något positiv i tidningar nuförtiden, men här kom något bra, åtminstone något som går i rätt riktning (nu när vi alla verkar köra annars åt helt fel håll): http://www.svd.se/flyktingar-resurs-i-svenska-klassrum! Hurra för det! 

"Vänersborg har sannolikt varit först i landet med att kunna lotsa ut lärare i skolor så snart efter deras ankomst till Sverige. Idén om att sammanföra yrkeskunniga asylsökande med arbetsgivare kom inte från någon myndighet utan föddes på asylboendet Restad gård, bland flyktingarna själva. De bildade, med stöd av frivilligorganisationer, gruppen Support och kunde efter en inventering konstatera att Restad utöver ett antal läkare, ingenjörer och hantverkare också hade ett 40-tal lärare."

Läs artikeln tycker jag!
 
Kram,
Nina