En kort artikel från svt om näthat och mobiler.

Jag läste precis detta och tänkte att ni andra kanske också tycker det är intressant:

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/destruktiva-trender-bland-unga-pa-periscope 

Ja, det här kommer vi nog möta mycket i framtiden... Hur ska vi hantera det? Mobilförbud? Samtal? Vad tror ni hjälper? Och tänk vad mycket vi inte ens vet om att det finns! Jag har aldrig hört talas om periscope...

Ha det gått! 

ps: och det här gick igår på "Lärarrummet: UR" i P1 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/669206?programid=4421. Tänkte det var intressant för vår inlämningsuppgift: lärande genom lek (för förskolan, men ändå).

Jämlikhet vs. rättvisa

Gruppens diskussion efter föreläsning var bl.a. om jämlikhet.

Hur mycket gynnar det eleverna?
Visst alla barn är lika värda det är vi helt och hållet överens om . Men ska alla behandlas lika så blir det inte rättvist. För som vi vet så är alla barn olika och deras personlighet skiljer sig mycket mellan varandra.

Det här en bild som har cirkulerat runt på Fb J På bilden ser man tydligt skillnaden mellan jämlikhet och rättvisa.
om vi ska vara jämlika och alla får samma förutsättningar ger det oss olika resultat, vilket leder till att några elever inte syns så mycket på bild . Det blir inte jämlikt i slutändan. Men om vi vänder på det och utgår från elevernas olika förutsättningar och utifrån den ta fram den hjälpen/stöd som eleven är i behov av blir det mer rättvisst tycker jag och de vi strävar efter är att alla får samma resultat .
Hur tolkar du bilden?

Alla i gruppen kom fram till att vi ska se individen och inte könet.
Fråga är varför vi ska hacka upp oss hela tiden på att alla är lika, för det är vi inte och då menar jag genetiskt. Hur många kvinnor finns det inom brandman branschen, tror du?
Hur många kvinnor har klarat de fysiska testen . Om vi antar att den kvinnliga sökande får stöd och skippar testen, tror ni att hon klarar av jobbet?

Enligt kommunals hemsida 2011 var 3,1 procent av de heltidsanställda brandmännen kvinnor .

Om ni har följt den senaste julkalendern så har ni väl lagt märke till hur jämställdhet har förändrats med tiden, så jag är väldigt tacksam till alla kvinnor som har kämpat för att få mig att stå där jag är nu =)

Tack för mig 
/Sheima

Lärande på olika sätt

Min dotter har undervisning i skolskogen där de gör saker kopplat till lärande från årskurs 4 och i årskurs 6 gör de en kolmila som avslut. När jag gjorde min serie tänkte jag på att det är ett bra att använda sig av praktiska moment ute för att skapa en rolig och lärorik undervisning.

Den laborativa delen

När jag jobbade på en skola  med  åk 1 så hade dem  temat vatten inom No ämnet. Eleverna skulle lära sig om vattnets kretslopp, dess olika former och som avslutning på temat fick de även utföra några experiment där vattnet var i centrum .

Varför jag valde just denna seriestripp var för att eleverna fick själva experimentera , sätta ord på utförandet och även förklara varför det blev så här.
När  eleverna  själva förklara med egna de gjort eller utövat,  fastnar kunskapen lättare i hjärnan  dessutom ger det eleverna mer lust lära när man väl förstår vad det går ut på =). 

John Dewey är filosofen som närmade mellan teori och praktik, han anser att man inte kan lära sig endast genom läsning och teori utan att man måste vara i en handling eller genomföra den (Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014, p. 239) . Teorin Learning by doing går ut på att eleven står i centrum, att praktiken kan tillsättas med studier för att förenkla för eleverna att ta till sig kunskap (Säljö, 2014, p. 288). Dewey såg gärna att eleverna engageras i aktiviteter där det krävs ett samarbete för att komma fram till en lösning. Lärarens uppgift blir så att stimulera tänkandet och vara till hands för att stötta eleverna (Phillips & Soltis, 2014, p. 89).

Jag som lärare tycker att den praktiska delen är en komplement till den teoretiska , då får eleven en bättre bild på undervisningen/temat eller vad lärandet gå ut på.  

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan. In U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Eds.), Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare] (pp. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

Samarbete lönar sig

Ibland blir man vald att jobba med någon man inte kommer överens med och trots det ska man kunna utföra en uppgift. I detta fall valde jag att låta läraren para ihop José (i rosa tröja) och Oskar (grön tröja) vilket visade sig fungera i detta fall då pojkarna klarade av att utföra uppgiften trots sina problem.


I Perspektiv på lärande i kapitlet angående det sociala perspektivet uttrycker John Dewey hur viktigt det är med kommunikation för lärandet, vilket går in i denna situation. För att kunna utföra uppgiften var pojkarna i detta fall tvungna att för stunden glömma sina skiljaktigheter och kommunicera så att de kunde utföra uppgiften.


Vad kunde läraren i detta fall annars gjort för att förbättra pojkarnas relation?

Behaviorismen där belöning har stor betydelse. Den här teorin kan vi lätt hitta i skolan i form av beröm eller en guld stjärna i matteboken. När jag läst i boken "utvecklingspsykologi" om behaviorismen menar de att de konsekvenser vi människor får har betydelse för hur det går för oss. Så om läraren alltid ger eleven beröm för det rätta svaret eller de fina resultatet på matteprovet leder de till ett bra lärande? eller kommer eleven kanske tro att hen kan tillräckligt och inte behöver plugga lika hårt till nästkommande prov?

Fint och viktigt!

Här en liten krönika som enligt mig är väldigt läsvärt och viktig!
http://www.tranastidning.se/article/patricia-franzen-varfor-maste-barn-ta-plats/