När jag jobbade på en skola med åk 1 så hade dem temat vatten inom No ämnet. Eleverna skulle
lära sig om vattnets kretslopp, dess olika former och som avslutning på temat
fick de även utföra några experiment där vattnet var i centrum .
Varför jag valde just denna seriestripp var för att eleverna fick själva experimentera , sätta ord på
utförandet och även förklara varför det blev så här.
När eleverna själva förklara med egna de gjort eller
utövat, fastnar kunskapen lättare i hjärnan dessutom ger det
eleverna mer lust lära när man väl förstår vad det går ut på =).
John Dewey är filosofen som
närmade mellan teori och praktik, han anser att man inte kan lära sig endast
genom läsning och teori utan att man måste vara i en handling eller genomföra
den (Lundgren,
Säljö, & Liberg, 2014, p. 239) . Teorin Learning by doing går ut på att
eleven står i centrum, att praktiken kan tillsättas med studier för att
förenkla för eleverna att ta till sig kunskap (Säljö, 2014, p.
288). Dewey såg
gärna att eleverna engageras i aktiviteter där det krävs ett samarbete för att
komma fram till en lösning. Lärarens uppgift blir så att stimulera tänkandet
och vara till hands för att stötta eleverna (Phillips
& Soltis, 2014, p. 89).
Jag som lärare tycker att den
praktiska delen är en komplement till den teoretiska , då får eleven en bättre
bild på undervisningen/temat eller vad lärandet gå ut på.
Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv
på lärande. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan. In U. P. Lundgren, R. Säljö,
& C. Liberg (Eds.), Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]
(pp. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.